Blir man aldrig nöjd?
I lördags var jag faktiskt ganska nöjd. För att inte säga väldigt nöjd. Jennie och Nettan var på Tjörns RK och tävlade lokal dressyr och kom hem med rosetter i båda klasserna (6:e respektive 5:e placering) och nytt personbästa i LB:1; 64,14%. Härligt. Jag blir så glad och stolt.
Jennie gillar inte när mamma kommer springande med kameran. Syns det...?
I söndags kväll, dvs igår, körde jag Nettan till sommarbetet hos Inger. Nettan trodde att hon hamnat i paradiset när hon såg allt gräs! Mums! Fast i morse kom hon knatande till mig direkt när hon fick syn på bilen. "Var är du matte? Och var sjutton 'är mina kompisar Calle och Sara?" såg hon ut att tänka. Hon såg fortfarande lite vilsen ut i eftermiddags när jag var och fyllde på vatten och gav henne lite havre men det ger sig nog så snart vi släppt ihop henne med sommarkompisarna som går på andra sidan tråden.
Nu känns det att det är sommar. På riktigt!
//
Läs även andra bloggares åsikter om kniv, fritids, tävling, dressyr, Tjörn, bete
Det blir en dag på stranden...
Mina fötter sedda från brassestolen på Strömsholm igår kl 16.00.
Vaknade med lätt ögoninflammation i går morse. Kliar! Idag är det lite bättre men det är jobbigt att vara i solen med ett kliande öga. Jag får väl ligga på mage och blunda. =) Kan ju lyssna på min nyköpta hörbok. Det blev Mari Jungstedts "I denna ljuva sommartid". Den har börjat lovande iallafall.
Nu ska jag jobba!
//
Läs även andra bloggares åsikter om strand, årets första dopp, ögoninfallamtion, Jungstedt
Då vet man att det är sommar
När termometern visar 20 grader redan kl åtta på morgonen och när altanen domineras av blöta badlakan, filtar och fuktiga badkläder, då vet man att det är sommar. På riktigt!
Nej. Det är INTE min baddräkt som skymtar i rosablommigt bakom stolarna. Visserligen är jag ingen mager människa men riktigt så illa är det inte. Faktum är att min baddräkt inte ens har blivit blöt av saltvatten ännu i år men det behöver vi ju inte berätta för någon. Tänkte jag skulle råda bot på detta faktum i eftermiddag. Sonen är på fotbollsskola och har blivit lovad att vid hämtning i eftermiddag är det stranden som gäller omedelbums. Så egentligen borde jag jobba ifrån mig nu istället för att sitta här och blogga.
Först tänkte jag ladda ner en bra deckare till MP3:n. Har just lyssnat klart på "I de lugnaste vatten" av Viveca Sten. Mycket, mycket bra och alldeles lagom invecklad för att kunna ha i öronen vid promenerandet eller i solstolen.
Nu ska jag arbeta!
//
Me like!
- Jaha, äter du frukost utomhus?
- Nä, jag tvättar fönster!
Vad säger man? Jag blir stum. Jag gillar min dotter. Imorgon hoppas jag att hon tar hand om stryktvätten.
//
Missförstådd fotbollsmorsa?
Idag var det dags igen för sammandrag med sonens fotbollslag. Tre matcher spelas på raken och glada fotbollshuliganer på typ 1.40 över havet samlades inför dagens vedermödor. Några fotbollsmammor - däribland jag själv - blev stående och tittar på uppvärmningen innan det var dags att ta plats i vårt Gilleby-läger på ena långsidan.
Mamma 1: - Ja, så var det dags igen...
Mamma 2: - Och nästa helg är det cup i Skärhamn.
Jag ironiskt med talande ansiktsuttryck): - Mycket fotboll blir det. Vi drog lott om vem som skulle följa med idag. Maken vann... Alltså är jag här.
Mamma 1 och 2 och 3 och typ alla föräldrar inom hörbart avstånd tittar på mig med viss avsmak.
Mamma 3: Ja, jag tycker då att det är ROLIGT att följa med.
Mamma 2: Ja och snart får vi inte vara med alls. Det är ju en så kort tid i livet...
Mamma 1: Jag och min man prioriterar GÄRNA fotbollen för XXXXXX.
Mamma 2: Men vi är ju tydligen olika....
Ridå. Fru Carlsson är en missförstådd och inte någon äkta fotbollsmorsa. Det står ju helt klart. Är jag konstig som om jag fick välja inte ägnar en hel lördag åt att titta på fotboll???? När jag väl sitter på plats tycker jag att det är rätt OK - faktiskt helt OK - men det är defintivt inte mitt förstahandsval och det står jag för.
Killarna spelade för övrigt skitbra och lyfte sig själva hundra procent. Bollarna studsade tyvärr inte deras väg idag och de fick åka hem med tre förluster men om det är spelet som räknas så vann de. Duktiga killar! Och jag vrålade precis lika mycket som de andra mammorna. Så mycket så att sonen när vi kom hem lite försiktigt uindrade om jag kunde sluta låta så mycket när han spelade match:
- Du stör min koncentration!
//
Har ingen lust
(Jag tänkte att om jag skriver det här så måste jag ju liksom stå för det. Eller hur?)
//
Läs även andra bloggares åsikter om lust, skribent
En härlig helg!
På lördagen var det fotbollssammandrag som gällde. Tre matcher på raken i Skärhamn med sonen. En brassestol, nybryggt kaffe och gott sällskap gjorde den förmiddagen till en klar hit på helgens tiogradiga skala. Två förlorade matcher följdes sedan av en jättespännande och välspelad match som gossarna vann! Detta firades med vattenkrig....
Nr 9 i Gilleby IF (Nicke) laddar med korv och dricka
och mammas solglasögon inför nästa match.
Därefter var det fikastund på altanen hos min väninna Mrs Shallowwatermountain. Det var med viss möda jag släpade mig hem från denna underbara plats i solen. Hade hellre suttit kvar och hjälpt till med inmundigandet av pastasallad och dryck lite senare på eftermiddagen. Men istället åkte jag plikttrogna människa hem och hämtade kompisens dotter med häst, stjälpte av dem tillsammans med egen dotter och häst, i vår paddock och var sedan behjälplig med träning inför söndagens dressyrtävling på hemmaklubben. Därefter hästtvätt, knoppning och putsning och tidigt i säng.
Klockan ringde 5 på söndagen och vi var på ridklubben halv sju. Pigga och alerta i en härlig sommarmorgon. Vilken dag vi fick! Det är sådana dagar man lever länge på. Jennie och Nettan gjorde dessutom jättebra ifrån sig och slog personligt rekord i LB med 63,12 procent. De låg länge placerade men blev nedputtade av en av de sista ekipaget så de hamnade precis utanför placering, en elfte plats av 40 starter. Duktiga gummor!
//
Hundra sommardagar
I matsalen på min tillfälliga arbetsplats möttes jag i morse av en bukett med nyplockade lupiner och en sommardikt med hälsningar från Elisbeth som ser till att det är ren toch snyggt i kommunhuset här på Tjörn. Nu går hon i pension och firades av med tårta och presenter i torsdags. Jag har sällan hört ett så bra tacktal. Vet inte om det är Elisabeth själv som skrivit dikten nedan men det skulle inte förvåna mig.
"Var glad min själ åt vad du har
nu har du hundrasommardagar och detta är den första
När solens lopp sin ände tar så har du nittionio kvar
och någon blir den största
Giv noga akt på var du står, i morgon blir med ens i går
det går så lätt att vandra.
Lägg märke till att vad du får
är hundra sommarada´r per år
i morgon är den andra."
Med ens kändes måndagsmorgonen ännu lite soligare.
//
