Skolavslutning i kyrkan eller inte?
I går kom det en lapp hem från rektor. Nu har det utövats påtryckningar på denna stackars förälder så nu har vederböránde bestämt sig för att ta tillbaka sitt ifrågasättande och vips så ska vi vara i kyrkan igen. Veleri! Har god lust att avstå avslutningen helt och hållet. Nicke protesterade högljutt när ämnet kom på tal, så vi lär väl sitta där i år igen och se ut som skenheliga lamm hela högen.
God natt!
Nedräkning
Snart är det dags för lärarmiddag och avslutningsfest. Sista lektionen och sista allting på Ellös skola. Lite vemodigt tycker jag allt att det är, men Jennie bara längtar till något nytt och ser verkligen fram emot att få börja på gymnasiet.
Det är väl mamma som blivit sentimental på äldre dagar antar jag. Äldre förresten, visst är det konstigt att jag har en dotter som är mer än 16 år? Känner mig som knappt 25 själv. =)
Jag ser ljuset...
Snart kan jag ägna tid åt att klappa på katten Selma och städning av kontor istället för enbart a r b e t e!
"Guuud, vad jag är trött..."
- Nästa gång siktar vi på rosett, mamma!
(Klicka på bilderna för större bild)Väl hemma igen var Nettan lite sömnig. Och kolla krullorna i manen! Så snygg (?) blir man efter att ha haft knoppar i manen ett knappt dygn! =)
Att flaskmata ett lamm
Flugsmälla - mitt nya arbetsredskap
Man kan ju också stänag fönstret. men då hör jag ju inte fågelkvittret på utsidan och kvigornas mumsande. Det är ju trots allt försommar där ute! Lite får man tåla.
På söndag bär det av till Floda på dressyrtävling igen. Det ska bli jättekul. Den här gången är jag inte lika nervös som när vi skulle till Munkedal. Det enda jag är fundersam över är hur lång tid i förväg vi måste åka. Det är ganska långt till Floda, åtminstone med en hästtransport efter bilen.
Nåväl, det löser sig. Nu ska jag arbeta!
//
Får en ansvarsfull tonårsförälder vara trött?
Är det ett hållbart argument att man är så trött så man helst vill gömma sig? Att orken är borta och att jag denna enda gång helst åker snålskjuts på några andra entusiastiska föräldrar som orkar engagera sig? Ge mig en konkret uppgift och jag löser den men jag varken orkar eller hinner sitta med i planeringsmöten och tycka en massa och vara social.
Får en normalt sett ansvarsfull tonårsförälder vara trött och helt enkelt begära en time out? Please..?
Investeringen är hemma!
//
Ute på natten?
Hästiga bloggvänner, hur gör ni?
//
Fryser och firat mamma
- Kan du inte sätta på värmen igen? undrade jag.
- Hinner inte, men det är bara att gå ner i pannrummet och sätta igång själv. Du trycker på blablabla och sedan vrider du upp bläbläblä. Glöm inte att kolla om blöblöblö går upp i temp för i såfall måste du också ställa om hejochhå.
Låter ju lätt som en plätt. Tror jag sätter på mig en tröja istället.
I lördags firade vi mamma som fyllde 60 i höstas. Alltså firade vi hennes 60 och ett halvtårsdag denna helg. Inledde med lunch hos brorsan med familj, åkte sedan till Skansens Gård utanför Uddevalla där vi red islandshäst, mamma, jag, Jennie och svägerskan. Mamma satt på en häst "på riktigt" för första gången i sitt liv så vi hade bokat en nybörjartur på en dryg timme. Kan ju vara lagom, tyckte vi. Men mamma tyckte att det gick lite lusigt och att töltsträckorna var ALLDELES för korta. =) Sedan hem till brorsan igen för poängpromenad, trevlig samvaro, dusch och barnvaktsöverlämning till stora syskon och kusiner. Sedan for vi vuxna iväg till Kvarterskrogen i Uddevalla och åt en god middag. En härlig dag in alles!
Söndagen blev lite mer avslagen. Man är inte van vid att lägga sig halv två längre. Och inte att dricka vin heller tror jag. Idag ska jag arbeta som en iller så det är väl bäst att jag börjar med det.
//
Mitt i natten
Så blev det mitt i natten igen. Och jag som lovat mig själv att inte bli sittande så här. Igen. Fick klart för mig i kväll att deadline på det projekt jag håller på med har flyttats fram en knapp vecka och det känns jätteskönt. Problemet är bara att jag ändå måste jobba efter den ursprungliga deadlinen eftersom jag bokat in a n d r a jobb därefter som då annars krockar med den nya deadlinen. Hängde ni med?
Knappt så jag hänger med själv. Tror jag går och lägger mig istället. Natti natti.
Någon där uppe måtte gilla oss
- Det här är sista gången vi använder vår gamla transport, sa jag till Jennie när vi var på väg in till ridklubben igår kväll. Jag hade de sista gångerna vi använt den, tyckt att den tappat stinget och kändes väldigt risig. Vi har gått över den och klämt och känt men allt verkar trots allt vara helt och rejält. Golvet är ju bara ett år gammalt och resten är helt. Ändå har jag skeptiskt tittat på baklämmen i någon vecka nu och igår tog jag beslutet att ställa av vår gamla Trane i väntan på att bromsarna renoverats klart på BOJ:en vi praktiskt taget har köpt.
Tio minuter senare lastar vi ut Nettan ur transporten på stallbacken på ridklubben. När hon har bakbenen på backen och frambenen kvar på lämmen kliver hon igenom med vänster fram. Jennie formligen tryckte ut hästen bakåt så att hon aldrig hann sätta ner foten ordentligt och det blev förmodligen hästens räddning. Det plus att vi alltid har rejäla transportskydd på henne. Jag tror inte ens att Nettan hann uppfatta vad som höll på att hända. Hon tyckte nog bara att det var ett vädligt konstigt sätt att bli utsläppt på.
Skärrade, är bara förnamnet på hur vi kände oss. Herre gud, vad hade kunnat hända?! Micael fick låna transport och komma och byta ekipage med oss så att vi kunde ta oss hem. Nettan var helt OK efter händelsen så ridlektionen genomfördes som vanligt.
Micael gjorde en snabb okulärbesiktning på hemmaplan av transporten och lämmen är hel och fräsch för övrigt. Ingen röta och absolut inte mjuk någonstans. Det är precis som om en fyrkantig lucka har öppnats under hästens hov, precis som en adventskalender typ... Usch. Nu väntar vi på den nya transporten!
En lycklig son och minst lika lycklig mamma
Mycket nu...
Att ha ont i magen för att man är rädd att man tagit sig vatten över huvudet är inte roligt....
Tröttsamt och obehagligt
För en dryg månad sedan hade vi ovälkomna gäster i sadelkammaren, och då menar jag inte mössen. Någon idiot gick in och klippte sönder benskydd och sadelpadd och la nyckeln i en morgonfodringshink. Vi trodde väl längst innerst inne att det var någon som drev med oss på ett synnerligen tråkigt vis. Gömde nyckeln på annan plats och hoppades att det skulle räcka med det. Nu har någon varit där inne igen! Sönderklippta ridhandskar och ett sönderskuren/klippt schabrak i vårt skåp. Så himla obehagligt och nödigt!!! Måtte de inte ge sig på hästarna...
Nu är det en väldigt liten krets som vet vart nyckeln finns och det är ju det som gör att det känns extra obehagligt... Nytt lås och var sin nyckel får troligen bli lösningen på detta, för så här kan vi inte ha det! Nästa gång är det någon svindyr sadel som gjorts sönder eller ännu värre, någon häst som skadats. Faaan, kan inte folk låta bli andras grejjer!!
Vilse
- Nä, Jag har igen AAANING. Jag har aldrig ridit den här vägen.
- Ajdå. Och många träd är det... Likadana ser de ut också. Inte bra.
Jennies klasskompis Amanda är delfodervärd på stora Ville i vårt stall och igår förbarmade sig denna 16-åring över tanten, dvs mig, och lät mig och Nettan följa med ut i skogen på en ridtur. Jag föreslog en väg som det var länge sedan jag red, men hade ingen tanke på att skogen inte skulle se ut som jag mindes den. Och lokalsinne kan jag knappt stava till. Spännande.
Jag slog en signal till dottern och försökte beskriva hur det såg ut. Hon har lokalsinne som en örn och hittar fram överallt.
- Men maaaaamma. Du är ju värdelös ju. Ta höger direkt efter gärdsgården så känner du nog igen dig.
- Ööööhhh, gärdsgård...? Ser typ bara träd... Många är dom också.
Vi var bara vilse tio minuter och red lite fel ovanpå det och fick vända, men till slut såg vi hästspår i skogen. Hurra! Vi följde dem och vips, så kände jag faktiskt igen mig. Det blev en lite längre tur än vad vi tänkt oss men det var en skön kväll och hem kom vi ju till slut. Stackars Amanda som hade bråttom hem för att plugga historia till mastodontprovet tjejerna har idag. Och så släpar tant Anna med henne ut i skogen och rider vilse. Det går utför med ungdomen. Det vill säga mig alltså. =)
Fast man kanske borde ändå?
Jag konstaterar att man nog borde ha gått och lagt sig i gårkväll iallafall. Betydligt tidigare än vad jag lyckades med. Mycket kaffe idag!
Man borde inte sova...
Vill minnas att det där är en text som Evert Taube har skrivit. Och visst hade han rätt! Så här dags, en halvtimme före midnatt, är jag plötsligt som mest produktiv framför datorn. Helknäppt. Så egentligen borde jag inte gå och lägga mig nu. Tänk så mycket jag skulle få gjort om jag helt enkelt ignorerade mina sömniga ögon och istället fortsatte arbeta? Å andra sidan kommer jag i så fall att vara helt död i morgon så då får jag väl ingenting gjort. Jag tror jag går och ser på stjärnorna istället, i sängen. Där är man iallafall två, precis som i visan.
Natti natti!
Reklamation av garderober
A/ För trångt!
B/ Svart eller fult i största allmänhet
C/ Urtvättat och trist
D/ Har sett det förr (herregud, när köpte jag kläder sist egentligen? Det mesta i textilväg tycks inhandlas till barnen eller hästen...)
När det gäller storleksproblemet är jag övertygad om att det är fel på garderoberna. Allt tycks ju krympa där inne. Jag tror att en reklamation till HTH som en gång levererade dessa garderober till oss, vore på sin plats. Och varför i all sin dar är i princip ALLT i garderoben svart eller brunt?? Man kan ju bli deprimerad för mindre. Dags för klädröjning!! Vilken dag som helst ska jag ta tag i det. Tills dess sitter jag här i mysbrallan och slafströjan och tackar en högre makt för att jag har det så lyxigt att jag bara kliver över tröskeln från hallen in på mitt kontor. Den stackars brevbäraren som kommer farande på gårdsplan och tutar var och varannan dag och vill lämna post och tidningar (tack och lov inte "handtag, famntag, klapp eller kyss!", för han är ingen direkt skönhet, den rare skånske postiljonen...) undrar nog vad jag är för en slapp människa. Han har nog aldrig sett mig i normala kläder och med kammat hår... De dagar jag ser sådan ut är jag liksom inte hemma! =)
En bra dag
Solen skiner, jag har gott om jobb och hästen har ledigt i dag. Kvällen ska ägnas åt tvätthögen och lite jobb tror jag. Och så ska jag mocka och kvällsfodra. På fredag tänker jag överraska sonen med ett Lisebergsbesök. Han får följa med på två småjobb direkt efter skolan och sedan åker vi till Göteborg för att hälsa på en kompis som ställer ut på Trädgårdsmässan på Liseberg. Det ska bli kanonväder och det är dags att ha en mysdag med Nicke, så det passar fint.
//
Ny favvoplats
Den goda moderns taktik funkade...
Lördag förmiddag
- Har du avanmält mig till clear rounden i morgon?
- Nej, tänkte ringa nu.
- Ähh, du kan väl vänta lite. Jag funderar...
Lördag lunch
- Tror du att jag hinner lära mig programmet tills i morgon?
- Vi kan ju åka bort till stallet senare och se vad du kommer ihåg så får du väl känna efter hur det känns?
- Okej, bra idé. Så gör vi.
Och naturligtvis lärde sig ungen det nya LC:1-programmet på en halvtimme. Så i morse stod jag och knoppade man för första gången i mitt liv. En spännande upplevelse som fortfarande känns i fingrarna. Fast Jennie påstod att en del knoppar mer påminde om hemmorojder. Dumma unge. Som väl var så var det ju inte mina knoppar som skulle bedömas utan Jennies och Nettas ritt, vilken gick alldeles strålande!! 69,26% och rosett. Om det varit tävling hade de vunnit klassen. Jag blir så jäklans stolt!!!
Nu ska jag packa böcker som maken ska ha med sig till Posten i morgon. Jobbigt att driva bokhandel också... (www.kontorsboken.se)
God kväll!
Övar på att vara god mor
- Hur ska du göra på söndag med den där clear rounden på klubben. Ska du vara med?
- Nja, jag vet inte. Det är ju ett nytt program och jag hinner inte lära mig det på en dag mamma.
- Men det var ju det dressyrprogrammet du började plugga in innan du kom på att du skulle tävla LC:2 först. Tror du inte att LC:1 sitter kvar i huvudet?
- Kanske, men jag är lite trött....
Det är nu jag övar på att vara en g o d m o r och inte hetsa min dotter bara för att JAG tyckte att det var så himla roligt igår på tävlingen. Helst vill jag vråla till ungen: NU ÅKER DU TILL KLUBBEN FÖR DU ÄR ANMÄLD OCH JAG VILL BASKE MIG SE ATT DU RIDER BRA SOM F-N!
Istället säger jag milt:
- Ja, du gör precis som du vill. Åk du till fotbollen så pratar vi mer om detta i morgon. Hej hej.
Jag är en god mor. Jag är en god mor. Jag är en god mor. Jag är en god mor....
=)
PS: resultatlistan från igår har publicerats på nätet. De blev 23:a av 41 startande. Tycker jag definitvt är VG!
Oh så duktiga de var!
Det blev lite stressigt och framridningen blev väl sådär men det såg fint ut ändå. Tyvärr "dog" hästen inne i ridhuset i kombination med att hon blev lite rädd och spänd för dressyrstaketet i början men det vi hade haft problem med under veckan och tränat på, funkade problemfritt och hennes ökade trav var helt otrolig. Procenten blev väl inte skyhöga men med tanke på att det var första gången vi var iväg och vårt mål bara var att få allt att klaffa så är vi jättenöjda. Och de var så fina så jag blev alldeles varm i hjärtat.
Bilden nedan är tagen alldeles efter avslutad ritt. Nettan har bajs på hela bakbenen. Hon blev så rädd när hon skulle ut ur ridhuset så hon hoppade och bajsade på en gång. =)
Vi åkte hem innan hela startfältet var klart men det såg ut som om de skulle hamna någonstans i mitten av listan. Inte illa i ett startfält på 41 starter tycker jag.
Idag är jag barnvakt och försöker arbeta samtidigt. Vi får väl se hur bra det går... =)
