ordagranna

Vi har två katter i familjen. Siri och Selma. Selma är som katter är mest, Siri tror jag däremot är en människa "under cover". Eller kanske "besvärligt barn i trotsåldern" under cover. Favoritplatsen dagtid är på mitt skrivbord. Att det råkar ligga anteckningar, ett tidningsutlägg, ett kamerastativ och en kalender under magen är inget som direkt bekommer henne. Inte ens om jag ganska brutalt gräver runt efter mina papper. Hon bara vältrar sig tvärs över hela härligheten, sträcker sig mot min kaffekopp och tittar slött på matte.

"Vill du gosa lite?" ser hon ut att fråga.

Nej nej nej. Jag har INTE tid att gosa! Jag har häcken full av jobb. Och då menar jag inte kattens häck, även om det är lätt att tro det när man ser mitt skrivbord.

Klockan är inte ens halv elva och jag har lyft bort henne omkring hundratrettiotvå gånger. Eller kanske fem.

Undrar om hon vill ha mjölk i sitt kaffe?

//