ordagranna

Då och då kommer det in rapporter om hästar funna i sina hagar med sönderskurna underliv. Just nu tycks rapporterna dugga extra tätt. En ridskola i Värmland hittade i måndags två hästar med stora sticksår i sina halsar. En shettis i Dalsland har hittats med sticksår. Någon galen pervers människa tar ett vasst föremål och skär med vett och vilja sönder hästarna. Jag finner inte ord. Vem f-n vill skära sönder en häst? På vilket sätt finner man njutning i det? Sjukt, sjukt, sjukt. Jag mår illa av bara tanken.

Tidningen RIDSPORT skriver om detta ofattbara fenomen. Läs HÄR.

//

Nu är det kris. Har ägnat en god stund åt att leta efter ett papper som jag tydligen lyckades arkivera i det runda arkivet igår, dvs papperskorgen. Dags att organsiera sig kanske?

//

Var och fick massage i går på min ömma rygg. Har varit hos den här tjejen förut och fått en hårdhänt thaimassage som jag nog inte ska prova igen. Jag är för öm och stel för sådana upplevelser. Men en vanlig ryggmassage kanske vore bättre? Hade lite kvar på mitt presentkort från i somras så jag knatade dit igår eftermiddag.Kan meddela att hon körde thaimassage-modellen även på ryggen... Igår kväll kändes min kropp som om den blivit överkörd av ett ånglok och att ångloket siktat speciellt på nacke och axlar. Jädrans vad ont jag hade! Har nästan lika ont i dag och jag undrar vad hon egentligen gjorde? Det positiva är att jag inte har ont i ryggen längre. =)

Och ja, jag vet. Hur naiv får man vara på en skala? Svar: Fruktansvärt. När nöden är som störst är man som mest desperat. Tyvärr. När vi alla faktiskt vet, någonstans längst innerst inne i våra medvetanden, att det enda som FAKTISKT hjälper är mindre mat och mer motion. Tråkigt men sant.

//

Lärdom från gårdagens jobbinsats:
Om du ska gå och stå på stengolv i sex timmar i sträck ska du inte välja stövletter med klack. Hur sköna och väl ingådda de än är, så finns det betydligt smartare skoval. Jag lovar. Idag är min rygg knäckt, sänkt, kass, risig, öm, död... You name it.

Vad jag gjorde igår? Jag får inte berätta ännu men så snart resultatet finns ute i verkligheten så återkommer jag.

Nu ska jag sätta mig och skriva gårdagens ryggknäckarjobb. Solenj skiner ute från en hög och blå himmel. Men jag - stackars Askungen - får arbeta och gno.

=)

Flytta eller inte, det är frågan. Inom de närmaste dagarna måste vi välja var vi ska ha vår Nettan i höst. Egentligen ett ganska lätt val men jag är inte gjord av pengar. Tyvärr. Måste räkna igen. Och visst är nudlar ganska gott? =)

En tre timmars ridtur med goda vänner, mysiga hästar och en tunn men glad häst gör susen. Nu öser regnet ned utanför fönstret men i förmiddags var det uppehåll och riktigt, riktigt skönt. Här har vi stannat till för att spana lite på ett gäng avelsston och deras små bäbisar.

Konversation hos familjen Carlsson, kl 22.00. Onsdag kväll:
Maken: Jag har funderat på det där om att köpa gård. Vi trivs ju ganska bra här...
Jag (en aning uppgivet): Jomen hästarna och så... (Här är jag en lite försiktig eftersom jag vet att han just nu tycker att hästeriet är lite övermäktigt.)
Maken: Vore det inte bättre om vi gjorde allvar av att fråga om vi kan få köpa loss den där biten mark brevid garaget så kanske vi kan smälla upp ett par boxar och vad det nu är man behöver där? Blir defintivt billigare än att köpa en gård. Och hagmarken runt om ägs ju av släkten så det kan ju inte vara så svårt att få arrendera en bit så kusarna får ett par hagar.
Jag (chockad): Jooo....
Maken: Och så kan vi ju samtidigt göra något skydd för husvagnen och transporten och en av traktorerna. Jag var ute och mätte förut och jag tror det skulle kunna gå. Hämta papper och penna!

Jag är stum. Nu behöver ju inte denna konversation betyda att vi verkligen ska bygga stall, men bara att ämnet ens finns på agendan hos min man gör mig lycklig!

//