Färdig!
Underbart! Skickade just iväg de sista bilderna och texterna till redaktionen och kan luta mig tillbaka en stund. Det inträder alltid något slags vakum någon halvdag sådär efter att man lämnat ifrån sig större jobb som tagit lång tid och energi. Jag ska bara röja av skrivbordet (det syns liksom inte) och ringa några samtal, så ska jag ta ledigt sedan.
Sov fruktansvärt dåligt i natt så jag ska lägga mig i soffan med en tidning och försöka slumra en stund. Vaknade vid tre i morse och så började tankarna mala. Jag är nog mer nervös än vad jag själv inser för denna välsignade dressyrtävling som Jennie och Nettan ska vara med på i morgon. Och inte blev det bättre av att när startlistorna kom ut på nätet igår så saknades Jennies namn! Jag kastade mig på telefonen och för att göra en lång historia kort så har hennes anmälan - som dessutom var först av alla utanför lagklasserna - hamnat mellan ett datorbyte och kommit bort. Nu är klassen full och egentligen finns det ingen plats för Jennie och Nettan men eftersom jag fått bekräftelse på att de tagit emot anmälan och att det fanns plats, så skulle de lösa det på något vis. Jag skiter i hur, bara de löser det. Sitter och väntar på ett bekräftande telefonsamtal. Det här blir ju en bra start på tävlingskarriären... =(
Dessutom blev lagningen av våra "nya-transport-på-väg-att-inhandlas-om-man-bara-fixar-bromsarna-först" icke godkänd av maken och bromsprovaren igår. Reklamation på lagningen och gör om-order alltså. Det innebar att jag i morse fick ringa Inger och fråga snällt om jag kunde få låna en transport möjligen... Tur att man har snälla och förstående vänner!
Nåväl, andra tankar som snurrade i natt var hur vi ska hitta till Munkedal. De kanske har flyttat på Munkedal sedan jag passerade senast? Vem vet? Och var ligger egentligen ridklubben? I deras ryttarmeddelande stod det dessutom att sista vägsträckan var smal och att det var svårt att mötas med transporter... huga. Jag blir nervös av bara tanken att behöva backa med transport och häst, och dessutom med en transport som jag inte är van vid att köra...
Jennie verkar dock lugn och avslappnad. Skönt att någon är det! I eftermiddag är det stortvätt av häst som gäller, knoppning och putsning. Vi får tack och lov hjälp med knoppningen denna första gång men sedan ska vi väl försöka klara det själva. Måste bara lära oss först.
Nu ska jag röja skrivbord!
Sov fruktansvärt dåligt i natt så jag ska lägga mig i soffan med en tidning och försöka slumra en stund. Vaknade vid tre i morse och så började tankarna mala. Jag är nog mer nervös än vad jag själv inser för denna välsignade dressyrtävling som Jennie och Nettan ska vara med på i morgon. Och inte blev det bättre av att när startlistorna kom ut på nätet igår så saknades Jennies namn! Jag kastade mig på telefonen och för att göra en lång historia kort så har hennes anmälan - som dessutom var först av alla utanför lagklasserna - hamnat mellan ett datorbyte och kommit bort. Nu är klassen full och egentligen finns det ingen plats för Jennie och Nettan men eftersom jag fått bekräftelse på att de tagit emot anmälan och att det fanns plats, så skulle de lösa det på något vis. Jag skiter i hur, bara de löser det. Sitter och väntar på ett bekräftande telefonsamtal. Det här blir ju en bra start på tävlingskarriären... =(
Dessutom blev lagningen av våra "nya-transport-på-väg-att-inhandlas-om-man-bara-fixar-bromsarna-först" icke godkänd av maken och bromsprovaren igår. Reklamation på lagningen och gör om-order alltså. Det innebar att jag i morse fick ringa Inger och fråga snällt om jag kunde få låna en transport möjligen... Tur att man har snälla och förstående vänner!
Nåväl, andra tankar som snurrade i natt var hur vi ska hitta till Munkedal. De kanske har flyttat på Munkedal sedan jag passerade senast? Vem vet? Och var ligger egentligen ridklubben? I deras ryttarmeddelande stod det dessutom att sista vägsträckan var smal och att det var svårt att mötas med transporter... huga. Jag blir nervös av bara tanken att behöva backa med transport och häst, och dessutom med en transport som jag inte är van vid att köra...
Jennie verkar dock lugn och avslappnad. Skönt att någon är det! I eftermiddag är det stortvätt av häst som gäller, knoppning och putsning. Vi får tack och lov hjälp med knoppningen denna första gång men sedan ska vi väl försöka klara det själva. Måste bara lära oss först.
Nu ska jag röja skrivbord!
Tillbaka i verkligheten igen - nästan
Trött, trött, trött. Fast nöjd. Har nu "bott" på Scandinavium och Göteborgs Horse Show sedan i tisdags förra veckan och ska nu på två och en halv dag bearbeta allt material. Har alltså liiiiite att göra kan man lugnt säga. På onsdag förmiddag senast ska en himlans massa texter och bilder levereras till RIDSPORT Men det har varit roliga dagar, sena nätter. Mycket häst, mycket prat, kollegor, fniss och glada tillrop. Och så har jag gjort av med pengar på mässan. Hur jag nu hann med det...? Men det är ju så mycket man inte kan leva utan när man går där och kikar. Det blev täcken, handskar, schabrak, nummerlapp, tävlingsmapp med mera mera.
På torsdag är det dags för Jennies tävling så nu laddar vi om! Och på onsdag kommer Annika och hjälper till med knoppandet. Vi är ju liksom noviser på området! =)
Nu ska jag ARBETA!!!
Häst, häst, häst - SCANDINAVIUM!
Så är det dags för årets hästfest nummer 1. Iallafall om man bor på rätt sida Sverige. Det finns de som hävdar att Stockholm Horse Show i Globen i december är bäst. Då har de aldrig varit i Göteborg på Göteborg Horse Show. =) I år ska jag jobba för RIDSPORT i princip varje dag och har inlett redan idag med att gå på presskonferens. Intressant men inte så märkvärdigt som man kan tycka. Att vandra runt i stallarna var fascinerande. Inte så mycket för alla mer eller mindre kända ryttare man såg utan mer för att man faktiskt ganska obehindrat fick gå runt bland dessa i många fall mångmiljonhästar. Vi var visserligen ackrediterade och hade GUEST-skyltar runt halsen, men ändå...
Och möjligen blev jag lite smittad av eliten i dag. Red ett pass i paddocken på Nettan när jag kom hem och det gick faktiskt riktigt bra! Kul!
Nåväl. Mitt hem fram till på söndag då Världscupfinalen går av stapeln, blir alltså Scandinavium.
Kanske vi ses där? //
Och möjligen blev jag lite smittad av eliten i dag. Red ett pass i paddocken på Nettan när jag kom hem och det gick faktiskt riktigt bra! Kul!
Nåväl. Mitt hem fram till på söndag då Världscupfinalen går av stapeln, blir alltså Scandinavium.
Kanske vi ses där? //
Inga sommarfötter ännu
Förresten, när jag sprang (nåja, skuttade eller nå´t...) ner till brevlådan idag på mina bara fötter insåg jag att de INTE är förberedda för sommarens barfotapromenader!! Aj aj aj, vad ont det gjorde...
Jag är en vinnare!
Kolla vad jag har vunnit!! Jag som aldrig vinner något. Den här låg i min brevlåda idag; en stegräknare att sätta på gåstavarna. Jag ska genast uppgradera töntpinnarna som står bakom dörren i hallen. Har inte använt dem på ett tag utan går utan käppar just nu, men nu är det dags att ge dem en ny vår! Mina morgonpromenader uppnår nu en helt annan nivå! =)
Tack Sofie på http://magstarkt.blogg.se!!
//
Idag ska jag slappa! =)
Jag har fått flera kommentarer på privata mailen och även av Mia här på bloggen om att det inte är så hälsosamt att ha en sådan dag som jag hade i torsdags. Naturligtvis ser inte alla mina dagar ut så där, även om det ibland kan kännas så. =) Idag ska jag ta det lite lugnt. Jag ska jobba hela nästa helg (Göteborg Horse Show) så det är med gott samvete jag tänker ta lite halvledigt idag. Ska ringa några samtal, svara på mail och skicka några böcker, sedan får det vara bra för idag. Solen skiner från en klarblå himmel och min morgonpromenix kändes underbar i morse. Fåglarna kvittrade - jo jag hörde dem allt genom Reine Brynolfssons stämma i öronen. Det är han som läst in Stieg Larssons böcker. - och solen värmde på näsan fast klockan bara var kring halv åtta på morgonen. Underbart. Kan det möjligen vara så att det finns en sommar runt knuten??
I eftermiddag/kväll är det dags för ridklubben med dotter och häst. Förhoppninsgvis finns det plats i dressyrspecialen eftersom Jennies grupp har teori idag. Nettan behöver en ordentlig genomkörare och deras första tävling närmar sig med stormsteg. 1 maj ska vi till Munkedal och Jennie och Nettan ska rida en Lätt C:2. Låg nivå men det räcker för oss. Vi är liksom lite gröna på det här. Jag ligger redan vaken på nätterna och funderar på hur vi ska fixa detta rent praktiskt. Tävlandet klarar säkert Jennie av alldeles utmärkt, jag är mer orolig för allt runt omkring. Att hitta dit, hinna i tid, hur knoppar man en man som håller en tävlingsdag, hur vet man hur lång tid innan start det är läge att plocka ur hästen ur transporten osv... Nettan kräver lång värmning så... Det jobbiga är att första start i förklassen som Jennie är anmäld till, är redan klockan 8 på morgonen. Och vi har väl ca en timmes resa dit, och så ska man vara där i god tid för att hinna anmäla ankomst, värma upp osv. Och innan man packar in hästen och sig själv i transport och bil, krävs en del bestyr på hemmaplan... Fattar ni när vi måste gå upp!!??
Hur som helst så ska det bli spännande och roligt!
//
I eftermiddag/kväll är det dags för ridklubben med dotter och häst. Förhoppninsgvis finns det plats i dressyrspecialen eftersom Jennies grupp har teori idag. Nettan behöver en ordentlig genomkörare och deras första tävling närmar sig med stormsteg. 1 maj ska vi till Munkedal och Jennie och Nettan ska rida en Lätt C:2. Låg nivå men det räcker för oss. Vi är liksom lite gröna på det här. Jag ligger redan vaken på nätterna och funderar på hur vi ska fixa detta rent praktiskt. Tävlandet klarar säkert Jennie av alldeles utmärkt, jag är mer orolig för allt runt omkring. Att hitta dit, hinna i tid, hur knoppar man en man som håller en tävlingsdag, hur vet man hur lång tid innan start det är läge att plocka ur hästen ur transporten osv... Nettan kräver lång värmning så... Det jobbiga är att första start i förklassen som Jennie är anmäld till, är redan klockan 8 på morgonen. Och vi har väl ca en timmes resa dit, och så ska man vara där i god tid för att hinna anmäla ankomst, värma upp osv. Och innan man packar in hästen och sig själv i transport och bil, krävs en del bestyr på hemmaplan... Fattar ni när vi måste gå upp!!??
Hur som helst så ska det bli spännande och roligt!
//
En vanlig dag på jobbet...
Vådan av att arbeta hemma blir tydlig mellan varven. Det är väldigt bekvämt och jag skulle absolut inte vilja byta bort det och börja pendla till något kontor eller - oh ve och fasa - en fast arbetsgivare någon annanstans - men det har ju sina sidor att ha sitt kontor hemma. Man är ju liksom - ja just det - hemma.
Så här såg min dag ut igår, en helt vanlig sketen torsdag:
07.00 - Lämnade sonen vid skolbussen.
08.00 - Arbetsdagen börjar
09.00 - Telefonen börjar ringa. Väninnor och kamrater, mor och svärmor. Svårt att liksom bara "lägga på". Jag gillar ju också att prata i telefonen....
10.00 - Kompisen Lars ringer på dörren för att lämna tillbaka hästtransporten som han lånat. Vill visa lite saker som pajjat men som han lagat. helt OK. Traskar ut på gårdsplanen och blir stående en stund.
10.45 - Jennie (som har kompensationsledigt från skolan denna dag) SMS:ar från stallet att nu är hon och Nettan klara för avfärd till Lojsan och hennes Bethoven. Den ömma modern hänger på transporten på bilen, kör till stallet, lastar häst och barn och kör ekipaget till Hålås. Inte så långt men det skulle tagit Jennie en knapp timme att rida dit. Själv. Nej tack. Jag kör hellre.
11.20 - Parkerar hemma på gårdsplan, hänger av släpet, konstaterar att fönstret blåst in i transportren (gamla transporten alltså, tack och lov!), ropar till min mamma som har kommit för att följa med mig på en arbetslunch jag blivit bjuden på, att sätta sig i bilen. jag ska bara byta om och fräscha upp mig.
11.45 -14.00 Arbetslunch och fotografering på Nösundsgården.
Nösundsgårdens trädgård. (Foto: Christina Josephsson)
Väldigt trevligt ställe, alldeles för trevligt. Blir kvar lite för länge...
14.30 - Sitter vid datorn igen. Jobbar. SMS från Jennies ena instruktör: "Kan ni kvällsfodra mina hästar...?" Självklart!
15.30 - SMS från Jennie att de är klara hos Lojsan och jag kan komma och hämta dem när det passar bäst för mig.
16.00 - Kommer plötsligt på att jag måste fixa fönstret på transporten om jag ska kunna köra hem dotter och häst! Och att jag dessutom ska vara på utvecklingssamtal med sonen kl 17. Bråttom!!!
16.40 - Åker från vårt stall efter att ha hämtat och lämnat av barn och häst. (Tejpade fast fönstret. Inte snyggt men funktionellt.) Hem, byter om, ritar dit ett par ögon. Stämmer av med maken att han också är på väg till skolan för utvecklingssamtal. Hämtar sonen från fritids och - pust - rusar in till Nickes fröknar. Lugn och fin. Klockan är 17.05.
17.55 - Mötet slut. Micael tar med sig Nicke hem. Jag går två rum längre ner i skolans korridorer och är med på ett Verksamhetsråde som föräldrarepresentant för klass 1. Åker på sekretarerjobbet för mötet. =(
20.00 - Hem. Stoppar i mig lite mat. Hungrig!! Jennie och jag åker till vårt stall och tar in hästar, kvällsfodrar och sanerar efter vår virvelvindsframfart tidigare på eftermidaggen. Åker vidare till Instruktörs-Annas stall, tar in tävlingshästen och ser till henne samt kvällsfodrar unghästarna ute i hagen.
21.00 - Hemma i soffan. ZZZZzzzzz.
Det konstiga är att jag igår fick skrivit en hel del mellan varven, hur det nu gick till... =)
//
Så här såg min dag ut igår, en helt vanlig sketen torsdag:
07.00 - Lämnade sonen vid skolbussen.
08.00 - Arbetsdagen börjar
09.00 - Telefonen börjar ringa. Väninnor och kamrater, mor och svärmor. Svårt att liksom bara "lägga på". Jag gillar ju också att prata i telefonen....
10.00 - Kompisen Lars ringer på dörren för att lämna tillbaka hästtransporten som han lånat. Vill visa lite saker som pajjat men som han lagat. helt OK. Traskar ut på gårdsplanen och blir stående en stund.
10.45 - Jennie (som har kompensationsledigt från skolan denna dag) SMS:ar från stallet att nu är hon och Nettan klara för avfärd till Lojsan och hennes Bethoven. Den ömma modern hänger på transporten på bilen, kör till stallet, lastar häst och barn och kör ekipaget till Hålås. Inte så långt men det skulle tagit Jennie en knapp timme att rida dit. Själv. Nej tack. Jag kör hellre.
11.20 - Parkerar hemma på gårdsplan, hänger av släpet, konstaterar att fönstret blåst in i transportren (gamla transporten alltså, tack och lov!), ropar till min mamma som har kommit för att följa med mig på en arbetslunch jag blivit bjuden på, att sätta sig i bilen. jag ska bara byta om och fräscha upp mig.
11.45 -14.00 Arbetslunch och fotografering på Nösundsgården.
Nösundsgårdens trädgård. (Foto: Christina Josephsson)
Väldigt trevligt ställe, alldeles för trevligt. Blir kvar lite för länge...
14.30 - Sitter vid datorn igen. Jobbar. SMS från Jennies ena instruktör: "Kan ni kvällsfodra mina hästar...?" Självklart!
15.30 - SMS från Jennie att de är klara hos Lojsan och jag kan komma och hämta dem när det passar bäst för mig.
16.00 - Kommer plötsligt på att jag måste fixa fönstret på transporten om jag ska kunna köra hem dotter och häst! Och att jag dessutom ska vara på utvecklingssamtal med sonen kl 17. Bråttom!!!
16.40 - Åker från vårt stall efter att ha hämtat och lämnat av barn och häst. (Tejpade fast fönstret. Inte snyggt men funktionellt.) Hem, byter om, ritar dit ett par ögon. Stämmer av med maken att han också är på väg till skolan för utvecklingssamtal. Hämtar sonen från fritids och - pust - rusar in till Nickes fröknar. Lugn och fin. Klockan är 17.05.
17.55 - Mötet slut. Micael tar med sig Nicke hem. Jag går två rum längre ner i skolans korridorer och är med på ett Verksamhetsråde som föräldrarepresentant för klass 1. Åker på sekretarerjobbet för mötet. =(
20.00 - Hem. Stoppar i mig lite mat. Hungrig!! Jennie och jag åker till vårt stall och tar in hästar, kvällsfodrar och sanerar efter vår virvelvindsframfart tidigare på eftermidaggen. Åker vidare till Instruktörs-Annas stall, tar in tävlingshästen och ser till henne samt kvällsfodrar unghästarna ute i hagen.
21.00 - Hemma i soffan. ZZZZzzzzz.
Det konstiga är att jag igår fick skrivit en hel del mellan varven, hur det nu gick till... =)
//
Fläkten var det ja...
Maken ringde från bilen, på väg hem från sin kurs i Stockholm.
- Fick du liv i pannan?
- Njae, det går inget vidare faktiskt....
- Och du har satt igång fläkten i pannan?
Tystnad.
- Mmm...jo... ehhh... självklart har jag satt igång fläkten, annars blir det ju inget drag. Det fattar ju till och med jag. Ööhhh, du jag måste nog gå och natta Nicke nu. Vi ses om några timmar! Puss puss.
Sa jag och rusade ner till pannrummet, tryckte igång fläkten och vips började det brinna i pannan och nu har vi varmvatten! Lätt som en plätt! =)
Varför ska det vara så attans besvärligt?!
Jag är gräsänka sedan igår morse. Visserligen bara till sent ikväll men det innebär bland annat att jag sköter om eldningen så att vi har varmt inne och varmt vatten att duscha i. Detta går så där. Som vanligt, skulle väl Micael skjuta in om han hörde mig. Varför ska det vara så attans besvärligt att få liv i denna eländiga panna!!?? Jag bara undrar!? Har just ägnat en timme av min arbetstid åt att försöka få fyr men det blir inget bra alls. Resultatet är - förutom att jag och barnen får duscha kallt ikväll - bara att jag sitter här och luktar som en hel skogsbrand modell större. Jag ger upp.
//
//
Härligt med egen kuppe!
Ja tänk. Här sitter jag då äntligen i mitt egna illla rum och arbetar. Det var inte stort från början men när skrivbord och hyllor o diverse kom på plats krympte det och blev ännu mindre, men det gör ingenting. Det här känns underbart! Nu ska jag bara leta reda på något att skruva upp skrivbordets ben med för det är lite lågt känner jag.
Idag är det stängningsdag på både skola och fritids så Nicke är hemma. Jag ska försöka få gjort lite ändå. Hade helt förträngt att Fritids var stängt så jag har inte planerat för ledigt men det får bli lite på halvfart idag. Har två mindre grejjer som måste skrivas så det ska nog lösa sig. Jennie är också ledig från skolan men hon ligger nedbäddad i soffan och är sjuk. Hon har varit lite halvkrasslig ett längre tag men det bröt ut rejält i helgen. Det blir ju lätt så när man står utomhus i ösregn och kyla från fyra på morgonen till sena kvällen.... Hennes goa kompisar väckte henne natten till lördagen, stoppade in henne i en bil och körde in till Göteborg och ställde henne och sig själva i kön in till Idoluttagningen, fast det var bara Jennie som skulle sjunga.
- Mamma, visste du om detta??!! skrek Jennie i telefonen fram på morgonkvisten.
Och det fick jag ju erkänna att jag gjorde. Jag blev invigd några dagar tidigare och skrev under lappen att det var OK för målsman att dottern sökte, packade kläder och smugglade väska och idhandlingar hem till Lojsan och fredagens videokväll.
Storasyster Andersson och mamma Andersson körde ner tjejerna och höll lite koll innan de lämnades i den låååååååååånga kalla kön i dugg- och ösregn. Helt oansvarlig är jag inte alltså. Fast nu när jag ser hur sjuk dottern blev så önskar jag att jag packat ner ett par långkalsingar till... =)
Nettan är OK igen i sitt ben - fast jag tror det satt högre upp - och vi var ute på en lugn skogstur igår tillsammans med Ville och Amanda. En härlig kväll i ömsom kvällssol, ömsom lätt duggregn. Det lär nog inte bli någon lektionsridning för Jennie ikväll så jag tror jag tar mig en tur ikväll också. Bara jag får sällskap. Jag rider inte gärna ut på Nettan själv eftersom hon är så mesig så fort hon blir själv. Rädd för allt. Och då blir jag också rädd till slut. Bättre med sällskap!
//
Idag är det stängningsdag på både skola och fritids så Nicke är hemma. Jag ska försöka få gjort lite ändå. Hade helt förträngt att Fritids var stängt så jag har inte planerat för ledigt men det får bli lite på halvfart idag. Har två mindre grejjer som måste skrivas så det ska nog lösa sig. Jennie är också ledig från skolan men hon ligger nedbäddad i soffan och är sjuk. Hon har varit lite halvkrasslig ett längre tag men det bröt ut rejält i helgen. Det blir ju lätt så när man står utomhus i ösregn och kyla från fyra på morgonen till sena kvällen.... Hennes goa kompisar väckte henne natten till lördagen, stoppade in henne i en bil och körde in till Göteborg och ställde henne och sig själva i kön in till Idoluttagningen, fast det var bara Jennie som skulle sjunga.
- Mamma, visste du om detta??!! skrek Jennie i telefonen fram på morgonkvisten.
Och det fick jag ju erkänna att jag gjorde. Jag blev invigd några dagar tidigare och skrev under lappen att det var OK för målsman att dottern sökte, packade kläder och smugglade väska och idhandlingar hem till Lojsan och fredagens videokväll.
Storasyster Andersson och mamma Andersson körde ner tjejerna och höll lite koll innan de lämnades i den låååååååååånga kalla kön i dugg- och ösregn. Helt oansvarlig är jag inte alltså. Fast nu när jag ser hur sjuk dottern blev så önskar jag att jag packat ner ett par långkalsingar till... =)
Nettan är OK igen i sitt ben - fast jag tror det satt högre upp - och vi var ute på en lugn skogstur igår tillsammans med Ville och Amanda. En härlig kväll i ömsom kvällssol, ömsom lätt duggregn. Det lär nog inte bli någon lektionsridning för Jennie ikväll så jag tror jag tar mig en tur ikväll också. Bara jag får sällskap. Jag rider inte gärna ut på Nettan själv eftersom hon är så mesig så fort hon blir själv. Rädd för allt. Och då blir jag också rädd till slut. Bättre med sällskap!
//
På plats!
Har just burit in det sista i mitt nya arbetsrum och kopplat ihop datorer, skrivare, scanner, fax, telefonsvarare och trådlöst modem och DET FUNKAR!!! Känner mig synnerligen teknisk. Har ägnat större delan av dagen åt att sortera, slänga och fixa och ändå är det en hel del finlir kvar, men det får jag ta i morgon. På måndag ska jag arbeta från mitt nya kontor. Härligt. Jag väljer att inte se dammråttorna, stöket och röran som jag lämnat i mitt arbetshörn i sovrummet. Det tar jag en HELT annan dag än idag. Nu åker jag till stallet och mockar och tar en liten skrittrunda. Nettan var OK igår vid koll så vi testar att köra igång henne nu i helgen så kanske hon kan följa med till klubben på måndag som vanligt.
Fortsatt go helg på er alla!
Fortsatt go helg på er alla!
Fullt upp!
- När ska du egentligen flytta in på riktigt? undrade maken och tittade menande på mig där jag satt bakom hans säng och knappade på datorn.
- Öööhhhhmmmm, vänta lite..... hmmmm. (Knatter, knatter)
Han har en poäng. Nu är det mesta inne i mitt nya kontorsrum, allt utom datorn och några pågående jobb-papper som jag tror att jag ska hinna tappa bort på vägen i flytten, typ. Helt plötsligt har jag fått så himla mycket att göra att jag helt enkelt inte V Å G A R dra ur sladdarna och flytta datorn och det allra sista av min jobbhörna. Tänk om jag inte får igång eländet igen?! Katastrof!
Idag skiner vårsolen från sin himmel och det är alldeles underbart. På utsidan alltså. Själv sitter jag fjättrad vid datorn ett tag men jag har varit på jobbmöte hos en uppdragsgivare som bor helt gudomligt mitt i - eller snarare ovanför - gästhamnen i Ellös. Vilken utsikt! Själv får jag nöja mig med gröna ängar och ett annat rådjur vilket iochförsig är helt okej det också. Men så mycket saltvatten och tjära doftar det ju inte förstås... Om ett par timmar kommer Jennie hem. Då ska vi åka bort till hästen och kolla läget på det onda benet, eller vad sjutton det nu är som gör att hon inte går helt rent. Stackarn som får stå inne när det är så härligt ute.
Nu måste jag jobba!
//
Den kom tillbaka och halter häst
Jag är glad över att kunna säga att våren kom tillbaka redan på eftermiddagen i måndags. Morgonen inleddes med stoooora hemska blöta snöflingor men på sena eftermiddagen sken solen och snön var borta. Skönt. Jag känner mig färdig med snön för den här säsongen.
Testkörde nya transporten i måndags och det gick himlans bra. Men bromsarna låg på på vänster bak så att säga (boggie) så säljaren har fått tillbaka kärran idag och ska ordna det. Sedan köper vi den. Ser verkligen fram emot att ha en transport som känns fräsch. Det är inga större fel på vår gamla, men nu kör vi så ofta att vi faktiskt behöver en som man med gott samvete ställer hästen i och kör även längre sträckor.
När Jennie skulle rida fram med Nettan på klubben i förrgår gick hästen plötsligt orent och såg nästan halt ut vid ett par vändningar. När en instruktör tittade på henne var det borta. Orenheten var puts väck inne i ridhuset (mjukare underlag givetvis) och hon genomförde lektionen som vanligt. När de kom ut igen och Jennie gick iväg på en liten promenix runt området, haltade Nettan till ordentligt i traven. Även hon är klen i vänster bak ser det ut som så nu har hon boxvila ett par dagar för säkerhets skull. Hon har inga problem med att bli stående kvar inne själv i stallet och håller sig cool som en filbunke. Tog med henne ut och betade en halvtimme igår och passade på att titta på vår stallkamrat Johanna när hon hopptränade med sin ponny Amigo. Tänk om man var så duktig och modig som de små ponnyryttarna är! Usch, jag hoppar ingenting längre. Har blivit en riktigt fegis, fast att jag verkligen älskade att hoppa förr. Ett ålderstecken? Njaeee... =)
Har inlett morgonen med att knata vår runda på knappt fem kilometer. Kändes väldigt långt idag måste jag säga. Dagen kräver mycket kaffe tror jag. Nu måste jag börja arbeta.
//
Testkörde nya transporten i måndags och det gick himlans bra. Men bromsarna låg på på vänster bak så att säga (boggie) så säljaren har fått tillbaka kärran idag och ska ordna det. Sedan köper vi den. Ser verkligen fram emot att ha en transport som känns fräsch. Det är inga större fel på vår gamla, men nu kör vi så ofta att vi faktiskt behöver en som man med gott samvete ställer hästen i och kör även längre sträckor.
När Jennie skulle rida fram med Nettan på klubben i förrgår gick hästen plötsligt orent och såg nästan halt ut vid ett par vändningar. När en instruktör tittade på henne var det borta. Orenheten var puts väck inne i ridhuset (mjukare underlag givetvis) och hon genomförde lektionen som vanligt. När de kom ut igen och Jennie gick iväg på en liten promenix runt området, haltade Nettan till ordentligt i traven. Även hon är klen i vänster bak ser det ut som så nu har hon boxvila ett par dagar för säkerhets skull. Hon har inga problem med att bli stående kvar inne själv i stallet och håller sig cool som en filbunke. Tog med henne ut och betade en halvtimme igår och passade på att titta på vår stallkamrat Johanna när hon hopptränade med sin ponny Amigo. Tänk om man var så duktig och modig som de små ponnyryttarna är! Usch, jag hoppar ingenting längre. Har blivit en riktigt fegis, fast att jag verkligen älskade att hoppa förr. Ett ålderstecken? Njaeee... =)
Har inlett morgonen med att knata vår runda på knappt fem kilometer. Kändes väldigt långt idag måste jag säga. Dagen kräver mycket kaffe tror jag. Nu måste jag börja arbeta.
//
Vart tog våren vägen?
Det snöar stora tunga blöta flingor utanför mitt fönster. Vart tog våren vägen?? Och vi som ska ut och testa nya hästtransporten i eftermiddag. Känns som om det kan bli lite halkigt...
//
//
Dags att ta fram stegräknaren igen?
Nu har jag jobbat klart för ikväll och har ägnat en stund åt att läsa lite bloggar. Mycket stegräknande verkar det vara. Kanske dags att gräva fram dem igen? Jag säger "dem" i plural för på något underligt vis så har jag tre stycken. Antagligen har jag trott att det skulle bli roligare att gå alla dessa vederkvickande steg om jag hade en ny stegräknare, eller nå´t. Fast det är faktiskt bara en som funkar. Undrar vard en är...?
Inflytt pågår! (tro´t eller ej!)
OK. Jag har visserligen ingen elektricitet ännu och kan inte flytta in datorn ännu, men guesse what!? Jag håller på med inflytt i mitt nya kontor!! Vårt hem ser ut som ett ras och vi har grejjor överallt men nu ska det äntligen bli lite ordning på torpet igen. Igår kånkade Micael upp mina kontorsmöbler från garaget. Som en parentes kan ju nämnas att under tiden som han slet med detta befann sig hans hustru, dvs moi, på andra sidan ön på en underbar solig och vårlig ridtur tillsammans med kompisen Kicki och hennes Pilen. När vi kom tillbaka hade hennes man Micke middagen klar och det var bara att borsta av sig och sätta sig till dukat bord. Lyx! Hemma hade det tydligen blivit mackor och kaffe till lunch...
Hur som helst. Mina kontorsmöbler har bott i garaget maj förra året och det kändes nästran konstigt att se dem igen. Jag kommer att få klaustrofobiska besvär av att ha ett så stort skrivbord igen. Och hyllor! Massor av hyllor och dessutom i ett och samma rum. Känns nästan utopiskt. Tänk att slippa ha hela sin verksamhet spridd över ägorna. Ljuvligt! Nu ska vi bara ha in lite ström. Kusin Rune kommer förhoppningsvis i veckan och fixar det.
Inflytt på G! Siri testar min stol. Utsikt från kontoret.
Min nuvarande arbetsplats ser för närvarande ut som ett bombnedslag eftersom den befinner sig mitt i en flytt. Varför ska det alltid bli en katastrofröra när man egentligen faktiskt håller på att skapa ordning??
Så här ser det ut, mitt nuvarande krypin där arbete utförs... Mot bakgrund av denna bild kan det vara intressant att läsa vad Privata Affärer skriver om på vilket vis skrivbords ordning avslöjar dess ägare... http://www.privataaffarer.se/karriar/200803/ditt-skrivbord-avslojar-di/index.xml.
Och på garageuppfarten står det sedan igår en ny hästtransport. Fast vi har inte köpt den ännu. Den ska testas med häst i imorgon och så ska den genomgå bromsprov på Micaels jobb. Om allt utfaller till belåtenhet köper vi den. Det är en stor och luftig BOJ och just nu står den brevid vår rishög till transport och glänser. Det vill säga, vår gamla häck ser verkligen eländig ut i jämförelse. Får nog ta ett tag med pensel och färg på den innan försäljningen inleds.
Nu ska jag jobba undan lite så att jag med gott arbetssamvete kan följa med sonen till skolan i morgon och vara med en stund under förmiddagen.
God kväll!
Hur som helst. Mina kontorsmöbler har bott i garaget maj förra året och det kändes nästran konstigt att se dem igen. Jag kommer att få klaustrofobiska besvär av att ha ett så stort skrivbord igen. Och hyllor! Massor av hyllor och dessutom i ett och samma rum. Känns nästan utopiskt. Tänk att slippa ha hela sin verksamhet spridd över ägorna. Ljuvligt! Nu ska vi bara ha in lite ström. Kusin Rune kommer förhoppningsvis i veckan och fixar det.
Inflytt på G! Siri testar min stol. Utsikt från kontoret.
Min nuvarande arbetsplats ser för närvarande ut som ett bombnedslag eftersom den befinner sig mitt i en flytt. Varför ska det alltid bli en katastrofröra när man egentligen faktiskt håller på att skapa ordning??
Så här ser det ut, mitt nuvarande krypin där arbete utförs... Mot bakgrund av denna bild kan det vara intressant att läsa vad Privata Affärer skriver om på vilket vis skrivbords ordning avslöjar dess ägare... http://www.privataaffarer.se/karriar/200803/ditt-skrivbord-avslojar-di/index.xml. Och på garageuppfarten står det sedan igår en ny hästtransport. Fast vi har inte köpt den ännu. Den ska testas med häst i imorgon och så ska den genomgå bromsprov på Micaels jobb. Om allt utfaller till belåtenhet köper vi den. Det är en stor och luftig BOJ och just nu står den brevid vår rishög till transport och glänser. Det vill säga, vår gamla häck ser verkligen eländig ut i jämförelse. Får nog ta ett tag med pensel och färg på den innan försäljningen inleds.
Nu ska jag jobba undan lite så att jag med gott arbetssamvete kan följa med sonen till skolan i morgon och vara med en stund under förmiddagen.
God kväll!
Titta vad jag har fått!
I fredags åt jag lunch med min kompis och kollega Monica på MIKAR i Stenungsund. Inte nog med att hon bjöd mig på lunch, hon lurade dessutom in mig i blomsteraffären under förevändningen att hon skulle handla något ill sitt vardagsrumsbord. Där fastnade jag vid en söt liten historia åt det rosa hållet - är egentligen inte alls mycket för rosa men den här var jättefin - med blommor och stenar.
- Tycker du om den? undrade Monkan.
- Ja, den var ju himla söt, suckade jag och hann inte ens snegla på prislappen förrän människan brevid tar upp den och säger; - Då tar vi den. Du får den av mig. Varsågod!
Gulligt! Monica! Du måste inte alls handla blommor och lunch åt mig men det är ju HIMLA roligt med överraskningar! Kolla så fint det blev!
Kramis!
- Tycker du om den? undrade Monkan.
- Ja, den var ju himla söt, suckade jag och hann inte ens snegla på prislappen förrän människan brevid tar upp den och säger; - Då tar vi den. Du får den av mig. Varsågod!
Gulligt! Monica! Du måste inte alls handla blommor och lunch åt mig men det är ju HIMLA roligt med överraskningar! Kolla så fint det blev!
Kramis!
Täckessprängaren!
I förrgår när vi tog in Nettan hade hon pajjat sitt regntäcke. Igen. Och den här gången går det INTE att laga. Jag är ganska bra på att lappa och laga och är dessutom lite snål. Vi har bara haft två regntäcken till damen och det ena sprängde hon sönder totalt under en vild galoppfärd med rullning och ett lågt hängande träd som redskap. Det täcket är lappat och funkar hyfsat med bara ett bensnöre och en gjord. Det enda täcket som var helt passade hon på att totalförstöra i förrgår. Så om någon har några regntäcken i storlek 165 som ligger och skräpar hemma får ni gärna höra av er! =) Tills vidare får vi låna ett av grannhästen. Förhoppninsgvis finns det roliga täcken till bra pris - det var det där med att vara snål - på EuroHorse i slutet av månaden.
=)
Jag är så himla kass!
Nu ska jag avslöja en hemlis. Jag kan inte rida! Jag har hållt på med hästar i 15 år. Haft hästar nästan lika länge. Ridit för instruktör regelbundet fram till för ca 3 år sedan, därefter synnerligen sporadiskt. All tid - och pengar - har lagts på dotterns ridning, vilket känns helt OK. Men nu är jag trött på att inte kunna rida! Var i stallet igår kväll och red ett ensamt pass i paddocken på Nettan. Och det guick inget vidare. Det enda som faktiskt funkade var galopperna där hon la sig snällt i ett bra tempo och rullade fram. Kändes som om jag fick ihop henne ganska bra. Gick till och med att länga och korta. Underbart. Men traven! En katastrof. Jag kan ju inte sitta ned i trav på min egen häst utan att studsa som en boll i den stackarns sadel. Och då går det ju inte att jobba! Morr. Jennie menar att jag bara måste fortsätta att sitta ned och att en dag så släpper det och hon har säkert rätt. Jag kan ju sitta ner i trav på andra hästar. Bara just inte på min egen... Lite trist.
Nu ska jag arbeta.
Att fotografera en sko
Jag har ett konstigt jobb. Men roligt. Igår kröp jag runt här hemma och fotograferade mina gympadojjor, choklad och nötter. I förrgår låg jag och krälade på manegebotten på ridklubben och fotograferade tejprullar. Man behöver ju inte vara knäpp och lite wild and crazy för att jobba som frilansjournalist, men det underlättar. Helt klart.
Ibland får jag nypa mig i armen för att förstå att jag är en mycket privilierad person som får hålla på som jag gör. Jag bestämmer själv mina arbetstider, kan njuta av dagen i min egen takt (om jag inte har deadline förstås. Då brinner det!) och dessutom får jag göra det jag tycker är absolut roligast, nämligen att skriva. Detta har jag dessutom förmånen att få göra på hemmaplan. Behöver sällan stressa iväg på morgonen, kan lufsa runt i mysbrallan och väljer - oftast - själv när jag ska iväg någonstans. Hinner med hästar - fast nu är det ju bara en förstås - på dagtid om jag så vill. Jo, jag har det himla bra! Det ska jag fira med en kopp kaffe till! =)
Ibland får jag nypa mig i armen för att förstå att jag är en mycket privilierad person som får hålla på som jag gör. Jag bestämmer själv mina arbetstider, kan njuta av dagen i min egen takt (om jag inte har deadline förstås. Då brinner det!) och dessutom får jag göra det jag tycker är absolut roligast, nämligen att skriva. Detta har jag dessutom förmånen att få göra på hemmaplan. Behöver sällan stressa iväg på morgonen, kan lufsa runt i mysbrallan och väljer - oftast - själv när jag ska iväg någonstans. Hinner med hästar - fast nu är det ju bara en förstås - på dagtid om jag så vill. Jo, jag har det himla bra! Det ska jag fira med en kopp kaffe till! =)
Miri lämnad
I lördags sa vi adjö till vår lilla Miri. Många tårar men ändå skönt att det är gjort. Nu tar vi nya tag även om det känns urtomt i stallet. igår började jag mocka i fel box av bara farten. Man är ju vanemänniska.
Mitt arbetsrum är i princip klart. Elektrikern ska komma och vi (Micael alltså) ska måla sista strykningen på lister och foder. Sedan flyttar jag in. HURRA!
//
Mitt arbetsrum är i princip klart. Elektrikern ska komma och vi (Micael alltså) ska måla sista strykningen på lister och foder. Sedan flyttar jag in. HURRA!
//
Testar
Problem med att skriva inlägg. Jag testar!
