ordagranna

Jag fick ett mail. Från Viktväktarna. De tyckte att jag borde komma och hälsa på och försökte locka med en av alla dessa succes-storys:

"Johan gick på ett möte hos ViktVäktarna och blev jättenöjd. - Vilken aha-upplevelse! De två första veckorna gick jag ner sex kilo, säger Johan, som fick blodad tand och gick på möte varje vecka. Resultatet blev en stor belöning - närmare ett kilo i snitt per vecka och totalt 30 kilo."

Jag säger bara GRATTIS Johan!! Själv har jag knatat in hos Viktväktarna i olika omgångar och perioder i mitt liv. Varje gång har det slutat med viktnedgång, och därefter viktuppgång. Inte bara de kilona jag just blivit av med utan gärna ytterligare ett par, tre kilo har belastat min annars så vackra kropp. Summa sumarum är att jag idag väger omkring 15 kilo mer än vad jag gjorde när jag första gången gick till ett Viktväktar-möte, vilket var i december (Urkorkat. Alldeles innan jul.) år 1990. Jag skulle gifta mig i maj året efter och ville gärna bli lite smal och vacker inför det stundande bröllopet.

Idag är jag en glad och rund 40+-åring med både kärlekshandtag och en extra haka. Nutrilettandet från förra månaden gick väl sådär men det fick mig att komma igång med hälsotänket igen iallafall. De två kilona jag blev av med då är fortfarande borta och numera äter jag lagad lunch varje dag. Ordning på torpet.

Nu ska jag ha kaffe.

// Läs även andra bloggares åsikter om viktväktarna, nutrilett, banta