Jag - en trädgårdsmästare?
Denna helg har gått i flitens tecken med städning både inne och ute. I dag gick jag glad i hågen ut bland grässtrån och mossa - mest mossa om sanningen ska fram - och krafsade lite i rabatterna, städade bort skräp som plötsligt låg på gräsmatta och i buskage. Nöjd gav jag mig i kast med rabatterna utefter gången upp till huset och där någonstans i höjd med den sjunde ölandstoken från vänster, tappade jag sugen. Vårt hem ligger på en höjd med ett tiotal gamla stora ekar som liksom står i givakt runt garageuppfarten. Ekar har den fula ovanan att släppa ifrån sig löv. Många löv. VÄLDIGT många löv. Eklöv har fler fula ovanor. De förmultnar inte heller. De liksom lägger sig i drivor och bara ser skräpiga ut. De fastnar i all växtlighet och packar sig på hög och brer ut sig åt alla håll och kanter. Ser inte alls prydligt ut.
Jag rafsade lite snabbt ihop det värsta, tömde skottkärran för sista gången och gick in och drack kaffe istället. Det är väl tur att jag inte valde att bli trädgårdsmästare...
//
Ekar ju hua mej dom är dryga rent ut sagt. Vi har massa björkar runt trädgården vars löv förmultnar men dom är ju så jäkla många och små så man blir ju galen av att kratta upp dom också :)
Vi har bara en rabatt som är igen växt med gud vet vad. Förra ägaren hatade allt som hade med trädgårdskötel att göra så vi har en del att göra för att få lite mys kännsla här he he. Skulle vilja ha en sån där trädgårdsmästare som typ Bosse Rappne eller vad han heter på Äntligen hemma som kunde fixa vår tråkiga trädgård. Fast sånna kostar väl skjortan antar jag, men drömma kan man ju...
