Hemma på vår gård...
Minns ni barnvisan: "Hemma på vår gård, där står en gammal Ford. Utan hjul och utan däck och motorn den är väck!"
Hos Carlssons är det nästan precis så. Fast vi har traktorer på vår gårdsplan. Massor. Eller åtminstone tre och det tycker jag räcker bra. Skicket på traktorerna är av varierat slag från hyfsat risig men funkar bra ändå ned till för jäkla dålig funkar knappt alls.
Man kan ju fråga sig vad man har så många traktorer till? Det undrar jag med. Maken ser dock en nödvändig nytta med samtliga tre. Pratar till och med om att skaffa en till. Det är ungefär där någonstans jag brukar hota med skilsmässa. Jag och dottern hävdar att han ska sälja åtminstone en, kanske till och med två. Tänk så mycket roligt man skulle kunna köpa för de pengarna! Som till exempel en häst till eller varför inte två... Det är ungefär där någonstans som maken brukar hota med skilsmässa.
Jag har försökt få maken att åtminstone lämna ut någon av traktorerna på foder. Då fnyser han bara och menar att ingen skulle kunna ta hand om hans fina små traktorer lika bra som han själv. Jag brukar då försiktigt nämna den där motorsågen (vi har nämligen ett antal sådana också...) som sedan i höstas har en jätteduktig fodervärd på andra sidan ön, men det örat vill han liksom inte höra på.
"Jag tycker om mina traktorer! Den gamle Zetorn har affektionsvärde, den nye är himla bra och Ferguson ska jag greja lite med så kanske vi kan sälja den sedan med en ENORM vinst!"
Jaja. Små pojkar - små leksaker. Stora pojkar - stora leksaker.
//
Läs även andra bloggares åsikter om traktorer, Zetor, Ferguson
Hos Carlssons är det nästan precis så. Fast vi har traktorer på vår gårdsplan. Massor. Eller åtminstone tre och det tycker jag räcker bra. Skicket på traktorerna är av varierat slag från hyfsat risig men funkar bra ändå ned till för jäkla dålig funkar knappt alls.
Man kan ju fråga sig vad man har så många traktorer till? Det undrar jag med. Maken ser dock en nödvändig nytta med samtliga tre. Pratar till och med om att skaffa en till. Det är ungefär där någonstans jag brukar hota med skilsmässa. Jag och dottern hävdar att han ska sälja åtminstone en, kanske till och med två. Tänk så mycket roligt man skulle kunna köpa för de pengarna! Som till exempel en häst till eller varför inte två... Det är ungefär där någonstans som maken brukar hota med skilsmässa.
Jag har försökt få maken att åtminstone lämna ut någon av traktorerna på foder. Då fnyser han bara och menar att ingen skulle kunna ta hand om hans fina små traktorer lika bra som han själv. Jag brukar då försiktigt nämna den där motorsågen (vi har nämligen ett antal sådana också...) som sedan i höstas har en jätteduktig fodervärd på andra sidan ön, men det örat vill han liksom inte höra på.
"Jag tycker om mina traktorer! Den gamle Zetorn har affektionsvärde, den nye är himla bra och Ferguson ska jag greja lite med så kanske vi kan sälja den sedan med en ENORM vinst!"
Jaja. Små pojkar - små leksaker. Stora pojkar - stora leksaker.
//
Läs även andra bloggares åsikter om traktorer, Zetor, Ferguson
Kommentarer
Postat av: Veronica
Kan inte annat än skaratt lite för mej själv he he.
Har ju samma "problem" här med fast med bilar. Fast sambon kan allt göra sej av med dom men han får alltid hit nån ny som bara står här i kortare el längre tid.Han älskar att mecka och han är duktig på det också i oför sej.
Och vi är i behov av en traktor här så säg till när gubben är redo att ta itu med sin seperations ångest så kanske vi kan ta oss ann en.
Vi garanterar gott varaktigt hem he he...
Trackback
