ordagranna

Jag är en urusel bloggare av högsta klass. Jag ber om ursäkt. Livet har liksom sprungit i hundranittio knyck ett tag. Jag hänger knappt med själv. Jag ska försöka - jag skriver FÖRSÖKA - mana mig till bot och bättring. Amen. Och med en halter häst i stallet kan man tycka att det borde bli lite tid över för bloggande. Vi får väl se hur det bli med den saken. Halt häst har vi iallafall och i morgon är det jag som ringer en veterinär. Nu har hon linkat omkring i mer eller mindre en vecka och det tycker jag kan räcka.

Annat nytt för sensommaren är att undertecknad har skaffat sig stavar. Ni vet sådana där pinnar man stakar sig fram med i takt när man är ute och går. Ser urlöjligt ut och jag trodde aldrig jag skulle falla till föga men det gjorde jag. Och vet ni vad det värsta är? (Sänk rösten) Det är riktigt roligt att gå med dem!

Nu ska jag vara social med familjen, åtminstone den delen som fortfarande är vaken i soffan. Blir antagligen någon av katterna.

//